Vad du stoppar i munnen...

Innan det ens fanns något som hette varumärken, fanns något lite mer påtagligt: Snusrecept och snuskvaliteter. Flera sådana beteckningar på kvalitet (Ettan) och malningsgrad (Grov) lever kvar än idag. Efter 200 år på marknaden är de väl värda att kallas nationalklenoder. Och när du stoppar en sådan under läppen, ska du veta att det jobbats hårt för den ska smaka som den gör.

SNUS ÄR FÄRSKVARA

Allt vi gör i fabriken sker i ett kontrollerat klimat. Samma sak gäller lager och transport. Vi arbetar dessutom stenhårt för att behålla snuset så färskt det någonsin går, från det ögonblick smakerna utvecklats färdigt i vårt kyllager. Målet är en helt temperatur- och klimatkontrollerad kedja från vår fabrik till dess du har dosan i din hand. Och som sagt; snus är färskvara. Kontrollera alltid datumet på dosan…

Ettan och General Snus vintage dosor. Dosorna blev runda år 1967. Förbrukningsvara då. Samlarobjekt idag!

Det nordiska klimatet…

Vägen till din överläpp från vårt lager kan vara ganska lång. Upp till 1572 km. Det ställer vissa krav på vår logistik – att hålla snuset färskt hela vägen ut i butiken, till dess du öppnar locket. Det gäller förresten dig själv också: Om du alltid ser snus som färskvara och förvarar det i kylen, så kommer det att hålla längre och smaka bättre.

Fuktigt lössnus mår bra i kylen i upp till 14 veckor. Fuktigt portionssnus trivs i 20 veckor. Det torra snuset (Catch Dry) klarar upp till 30 veckor. Kall förvaring i +4-8° C är knepet. Vanligt kylskåp, med andra ord. Vad som är mindre känt är att snus går bra att frysa i upp till ett år. Då bör dosorna packas i en lufttät fryspåse. Fryser du lössnus i pappdosor, tina upp dem i kylskåp (kondens kan annars lösa upp limfogen i pappdosan). Och förstås: Köp ditt snus från handlare med snus-kyl.

En nymodighet sedan 2005. Portionspåsarna placeras i stjärnmönster.

TILL TOPPEN

Absolut inget hamnar i dosan av en slump.

Någon lyckades visst göra snus i en cementblandare och på papperet låter det kanske inte så komplicerat, (men det gör å andra sidan inte partikelkollisioner heller). Bladen torkas, mals, blandas med salt och vatten, värms, aromer och andra livsmedelsgodkända ingredienser tillsätts… Färdigt. Sedan år 1971 tillverkas vårt svenska snus enligt de lagar som gäller för svenska livsmedel. Men vi nöjer oss inte med lagens bokstav. Våra egna, interna standarder är hårdare. Betydligt hårdare. Tack vare dem har vi höjt kvaliteten på vårt svenska snus. Många menar dessutom att det också smakar bättre.

Does it blend? Ja, faktiskt. I den här maskinen blandas tobak, salt och vatten till svenskt snus.

Ett renare snus.

Egentligen var uppdraget till Jacob Berzelius att förkorta snusets svettning – alltså mognadsprocessen i värmerum – som tidigare tagit upp till ett halvår. Ljunglöf ansåg att detta var stort slöseri. Och problemet löstes av Berzelius – som kom att skapa en upphettningssprocess långt innan Louis Pasteur uppfann pastöriseringen. Enligt originalreceptet för Ettan, ska snuset svettas i fem dygn i +45-50°, därefter arbetas och sållas och sedan, efter ytterligare ett dygn tillsätts finmalen pottaska, ”…hvarefter detta småningon in arbetas med det hela och sållas.”

Idag sköts hela processen i en strikt kontrollerad miljö. Processdatorer övervakar och styr varje moment med omrörning och temperatur enligt ett bestämt program. Värmebehandlingen är en av många anledningar till att svenskt snus innehåller få och låga halter av oönskade ämnen.

*Sedan 1937 är det lag på att all mjölk i Sverige ska pastöriseras.

GothiaTek betyder att vi kollar allt. Hela vägen.

Redan innan fröet sätts i marken, har vi börjat kontrollera processen. Jorden som föret hamnar i, har analyserats av oss. De tobakssorter som används har valts för att de har bra kemisk sammansättning. Vad odlaren använder för gödningsmedel är specificerat och reglerat. Hur man skördar, torkar och packar bladen sker enligt strikta normer. Odlaren måste hålla mycket hög och jämn kvalitet. Och kunna bevisa detta (vi tar dessutom stickprover — både på vid odlingen och när tobaken kommer till Sverige).

Inget köp av tobak görs utan kemiska analysdata. När vi fått hem tobaken, kontrolleras varje steg. Hela tillverkningen följer samma hygienkrav som svensk livsmedelsproduktion. Våra egna, interna krav är dessutom mycket högre än vad lagen kräver. När snuset lämnat vårt lager, så uppmuntrar vi alla butiker att använda snus-kyl (just denna del kan vi inte garantera men vi jobbar hårt på att få ut så många kylar som möjligt).

Vi rekommenderar att du köper snuset hos de handlare som förvarar det rätt — alltså kallt. Allt detta sammantaget, kallar vi för GothiaTek. Det är för att du och vi ska veta att det snus du lägger in under överläppen är av så hög kvalitet som det bara går. Det handlar om vår yrkesstolthet och — ännu viktigare — om din hälsa. Med nästan 200 års erfarenhet kan vi säkert säga en sak: Det finns inga genvägar till riktigt bra snus.

Två av våra operatörer. Samtliga som arbetar i produktionen är dessutom stenhårda kvalitetskontrollanter.

Kan ett tobaksbolag vara miljömedvetet?

Swedish Match som företag har relativt begränsad påverkan på miljön och snus är inte en särskilt råvarukrävande produkt. Ändå jobbar vi varje dag med att minska vår miljöpåverkan, vilket är något som hela tiden påverkar vårt arbete. Vi har bytt ut gammaldags energikrävande elektronik till ny. Vi reser mindre och uppmuntrar video-, telefon- eller webbmöten. Vi jobbar också på att minska avfallet från våra fabriker. Samtidigt måste strikta miljökrav balanseras med ännu högre krav på god livsmedelshygien och hög kvalitet på den råvara som konsumenterna slutligen ska använda.

I och med att vi är ett multinationellt företag med leverantörer över hela världen, är och förblir långväga transporter oundvikliga. Men med genomtänkt logistik ska så många som möjligt av dem göras onödiga. Nyligen lanserades General Green Harvest med noga utvald ekologisk tobak, odlad helt utan bekämpningsmedel. Det är den första produkten i sitt gröna slag.

Ju mindre våra förpackningar påverkar miljön, desto bättre.

Vi har gjort vad vi kunnat för att minska våra förpackningars miljöpåverkan. Här kommer listan:
- Våra snusdosor av plast görs av polypropylen (PP), alltså samma material som används i till exempel ketchupflaskor. Snusstockarna krympförpackas oftast i polyeten. Allt som blir kvar av dessa plaster när de bränns är koldioxid och vatten.
- All färg i plasterna är godkända för livsmedelsförpackningar och även plastlocken är återvinningsbara.
- Ungefär 80 procent av de råvaror som används inom koncernen är förnyelsebara och miljöfarliga ämnen hanteras endast i begränsad omfattning under produktion.
- Sedan 2010 rapporterar vi inte bara företagets koldioxidutsläpp enligt ”Carbon Disclosure Project” utan också enligt de standarder som sätts av Global Reporting Initiative (GRI) G3-riktlinjer. På så sätt kommer vi att nå resultat som är tydliga och går att mäta.

«Kvalitet kommer på första plats i precis allt vi gör.»

Mattias Gustavsson, produktionschef, Göteborgsfabriken Snusfabriken är trettio år gammal, men för en åskådare har den mycket gemensamt med ett schweiziskt urverk. Det tickar och går med sekundprecision. Kunde man inte känna tobaksdoften här och var, så vore det svårt att tro att maskineriet spottar ut ca. 1600 snusdosor per minut.

Här börjar varje dag 06:42.

Då startar fabriken för dagen. Varken förr eller senare. Fabriksdygnet är uppdelat i 6-minutersperioder. När dagskiftet går av vid 15:30 har kvällsskiftet redan varit sedan 15:24. Just det, de har sex minuters överlapp. I produktionen jobbar ytterligare ett skift. På natten. Men då de börjar jobba, spottas inte en enda dosa ut. De nollställer fabriken. Sammanlagt 28 personer plockar ner varje maskin och gör rent allt som rör sig. Hela systemet sluts sedan och diskas med tvättmedel och vatten. Alltsammans hanteras som om det vore ett bageri. Och det här sker varje natt.

Ett synligt bevis på att det börjar bli svenskt snus. Göteborgsfabriken spottar ur sig 8,75 dosor i sekunden.

För länge sedan fermenterades snus.

Fermentering av svensk snus-tobak är ingenting vi håller på med idag, men innan kemi-geniet Berzelius gjorde entré var det den metoden som gällde. Ett annat ord för fermentering är jäsning (på engelska heter t ex surströmming fermented herring). Det är en process där tobaken mognar, mörknar och förlorar en del av sitt nikotin. Fermentering skapas genom att tobaken vilar i värmerum – man tillför lagom mycket värme och håller rätt fuktighetsgrad.

Den biokemiska processen i fermenterat snus pågår även sedan snuset hamnat i dosan, ungefär som när vin fortsätter mogna. Och precis som när det gäller vin påverkas även smaken. Det är också rimligt att anta att 1800-talets metod skapade en aningen vildvuxen bakterieflora som bör ha påverkat snusets hållbarhet till det sämre. Detta skedde då isblock och jordkällare var dominerande sätten att förlänga hållbarheten på mat.

Hållbarhet 100 år före kylskåpet.

Han blev det tidiga 1800-talets mest framgångsrike snusfabrikör, men gillade inte smaken av sitt eget snus. Jacob Fredrik Ljunglöf funderade om det fanns något sätt att slippa låta snuset svettas i månader? Jöns Jacob Berzelius var kemist – vid sin död t o m världsberömd kemist – och hade träffat Ljunglöf genom kyrkan. Berzelius utvecklade en upphettningsmetod, vilken krympte svettningstiden till en vecka. Knepet var att använda pottaska – vilket är svenska för potash, vilket är en naturprodukt; raffinerad aska från björkved.

Två flygfän i samma smäll:

1) Ljunglöfs kostnader för lager nästan försvann.
2) Ljunglöfs snus smakade rent och gott av tobak.

Jovisst, det fanns tobak att stoppa under läppen innan Ljunglöf. Men det är efter Ljunglöf som vi kan börja känna igen det vi idag kallar snus.

En 3-stegs kurs i snustillverkning.

Malning

Tobaken torkas och matas in i en kvarn där den mals och siktas i olika behållare (grov, mellan och fin). Tobaken skickas sedan automatiskt till blandning beroende på vilket recept som ska blandas.

Beredning

Tobaken vägs och transporteras sedan till helt slutna blandare där vatten och salt tillsätts. En dator kontrollerar omrörning och uppvärmning. Detta kallas traditionellt för Svettning. Snuset kyls och smakämnen och andra ingredienser för ökad hållbarhet droppas i blandningen, t ex bergamot-olja för General. Kvaliteten kollas noga. Godkänt? Då skickas blandningen till packning.

Packning

Lössnus går rakt ner i dosan. Portionssnus mäts upp, hamnar i en strumpa av cellulosafibrer som förseglas och klipps innan den läggs i förpackningen. Dosorna packas i stockar och förvaras i kylrum ett par dagar. I kylan mognar snuset och får de smaker du känner igen. Nu är det svenskt snus, redo att köras ut till butikerna!

Tobak av högsta kvalitet och med bra kemi efter malning. Om det är fin, mellan eller grov framgår inte av bilden.

Varenda ingrediens kontrolleras.

En sak vet varje bonde: Det finns ämnen i naturen, i jordar och i grödor som man inte vill ha. Detta gäller förstås även i tobak. Därför analyserar vi hela tiden vår råtobak, för att vara säkra på att dessa oönskade ämnen håller sig på en så låg nivå som det bara är möjligt. Svenskt snus får förstås aldrig innehålla genmodifierad tobak. Faktum är att snus aldrig innehåller något hokuspokus. Tobak, salt och vatten är huvudingredienserna.

Därutöver finns en droppe smaksättare eller två i vissa av våra snusrecept (citronoljor, rosenoljor och kryddor) och ämnen som säkerställer hållbarheten över tid. Smaksättarna kontrolleras förstås lika noga som tobaken. Hela tillverkningen följer livsmedelslagens regler och uppfyller kraven i kvalitetsstandarden ISO 9001:2000 och miljöstandarden 1401:1996. I sammanfattningen för GothiaTek står dessutom: ”Policyn innefattar dessutom striktare interna krav.” Ja, alltså striktare än både lagen och ISO-normen.

Hela processen i fabriken sker dessutom i ett slutet system, där ingen mänsklig hand någonsin kommer i kontakt med tobaken – och där alla fabrikens maskiner plockas isär och rengörs varje natt. Inte ens förpackningarna kommer undan – materialet i dem kontrolleras rigoröst. Och för vara riktigt säkra så kontrollerar vi också kontrollen. Att vi satt vår egen kvalitetsstandard betyder inte att vi vill göra det lätt för oss.

Stämningsbild från kvalitetslabbet. Många gånger om dagen plockar de ut produkter för stickprover.

Låt oss prata kvalitet.

Året är 1971. Människan står på månen för tredje gången och svenskt snus börjar regleras av Livsmedelslagen. Helt logiskt; vi stoppar ju produkten i munnen. Elva år senare förändrar Swedish Match sina metoder för snustillverkning, Efter ytterligare drygt ett decennium har processerna förfinats så mycket att det internt talas om en ny standard. Den 3 september år 2003 får standarden namn och symbol. Båda trycks på snusdosorna: GothiaTek.

Jahaja, är en egen standard att lita på?

Vi har formulerat GothiaTek själva. Men standarden skapades inte för att göra våra arbetsdagar mer bekväma. Tvärtom. Den har varit ett skäl att hela tiden utveckla och förfina vår produktion och våra processer, ja… genom hela tillverkningskedjan. Och på många håll, både i Sverige och internationellt har GothiaTek blivit ett begrepp, inte minst bland myndigheter och den vetenskapliga världen. Det är förstås smickrande, men vi ser ingen anledning att vila på lagrarna.

De här killarna gick på skiftet klockan 06:42. De går av vid 15:30, sex minuter efter att kvällsskiftet gått på.

«Av 1 miljon dosor får högst 8 vara felaktiga.»

”Vi kör ut ca 700 000 dosor per dag, vilket betyder att max 5,6 dosor ’får’ vara fel. Det är knappt mätbart, men lita på att vi jagar de sista felaktiga dosorna om vi får chansen.” Det behöver inte vara några stora saker. Typiska fel är att en liten svets i själva snuspåsen släpper. Eller så har en prilla hamnat lite snett och klämts i locket.

Alla är kontrollanter.

”Jag som chef kan inte styra 150 anställda. Det är inte möjligt. Men jag kan odla en kultur där alla bidrar till att vår leverans håller rätt kvalitet”, säger Mattias Gustavsson. Två gånger om dagen plockas produkter från alla produktionslinjer. Kvalitetslabbet gör en produktrevision, av förpackning och innehåll. ”Men de flesta idéer om förbättringar får vi från våra operatörer; alltså de som står och kör maskinerna. På så sätt har vi 150 kontrollanter på företaget. En bättre garant för kvalitet kan jag inte tänka mig.”

Från kvarn till dosa sker allt i ett slutet system. Här är tobaken på väg från malningen.

TILL TOPPEN

En känslig process som börjar i jorden…

Platsen är otroligt viktig. Vi använder inte vilka jordar som helst. Vi använder bara tobakssorter med bra kemi. Vi testar jorden och vi testar tobaken. Hur tobaksodlaren jobbar är otroligt viktigt. Vi släpper aldrig kontrollen över vad som gror, vattnas, växer och skördas. Det finns ett enkelt skäl till vår noggrannhet: Vad som börjat gro i jorden hamnar till slut under din överläpp. Kvalitetstankarna måste prägla allt, från frö till dosa.

Här börjar det. Och innan tobaksfröna har ens har satts i marken har jorden analyserats på längden och tvären.

En fråga om tillväxt.

Skillnaden mot att odla potatis på Österlen är egentligen inte så stor. Det ska växa. Det lilla tobaksskottet behöver dock lite extra omvårdnad. Framför allt i början. Ett par plantor från varje fält sparas för att plocka frökapslar från (du kan få 2000 frön från en enda blomma). De små fröna sätts i en drivbänk. Där får de stanna i runt 30 dagar. De vattnas och sköts noga tills de blivit en knapp decimeter. Då sätts de i jorden. För hand. I jorden tillbringar de sju, kanske åtta veckor och blir då lika höga som en gärdesgård. När tobaken börjat växa i jorden, är den inte särskilt kräsen av sig. Den kan odlas i Stockholmstrakten likväl som i Dominikanska Republiken. Det enda tobaken vill ha riktigt mycket av är vatten. Då trivs den.

Tobaksplantorna sätts i en drivbänk och får växa till sig i 30 dagar innan de sätts i jorden på fälten.

Kvalitetsarbete i myllan.

Jobbet börjar långt innan tobaksfröet sätts i jorden. Då har många människor redan varit involverade i fröets välbefinnande. En av dessa personer är våra tobaksinköpare. Förutom att kontrollera själva tobaken, sätter de en liten spade i myllan och fyller en glasbehållare med jord. Det här jordprovet reser sedan runt halva jorden till Swedish Match laboratorium. Där analyseras det. Vad består jorden av? Vilka ämnen finns i jorden? Allt analyseras noga.

Och nu: Låt oss prata tobak.

Den råtobak som används är avgörande för snusets smak. Men för att passera vår kvalitetskontroll ska tobaken inte bara smaka bra – den måste också ha bra kemisk sammansättning, utan oönskade ämnen. Vi har identifierat åtta sorters råtobak som har den goda kemi vi letar efter. Vi köper bland annat en tobakssort som kallas Nicotiana rustica. Den smakar som det låter; rustikt. Vi pratar rejäl bondtobak. Tålig och lätt att odla. Nicotiana tabacum är slankare till sin karaktär. Den bjuder på finstämda smaker, ett slags mellanregister med många nyanser. Och så vidare. Våra snusrecept består av allt från tio till trettio olika kvaliteter av dessa åtta sorters tobak. I originalreceptet till vår kronjuvel, General, finns t ex tjugotvå.

Det finns jobb som inga maskiner klarar av. Att skörda tobaksblad t ex. De skördas två och två.

Efter åtta veckor börjar det se ut som tobak.

När det är dags att skörda plockas tobaksbladen ett och ett för hand. Sedan är det dags för torkning. Under torkningen sjunker fuktighetsnivån i bladen från ca 80 till 20 %. Under tiden får tobaken också en mjukare, mer aromatisk smak. Det finns lite olika metoder för att torka bladen:

Lufttorkning

Den vanligaste är att man binder ihop bladen till en bunt som sedan får hänga på trådar under tak i en öppen, väl ventilerad lada som inte värms upp. Där torkar de i fyra till åtta veckor, beroende på klimat. Under denna tid förändras bladens färg från grönt till gyllenbrun. Lufttorkad tobak har ett lågt sockerinnehåll, vilket ger en mjuk och lätt lite sötaktig smak och relativt hög nikotinhalt. Omkring en femtedel av världsproduktionen är mörk lufttorkad tobak.

Soltorkning

När man soltorkar tobak knyter man antingen ihop bladen så att de liknar en tipi, alltså ett indiantält, spänner upp dem på snören eller breder ut dem på stora dukar. Metoderna är ofta rotade i den lokala traditionen. Vanlig torktid är 25-30 dagar. Soltorkad tobak har även den en låg sockerhalt. Skillnaden är att även nikotinhalten blir förhållandevis låg. Metoden är vanlig kring t ex Medelhavet. Den används även i Indien där bladen hängs upp ett och ett på jutesnören. Det är lätt att se om blad genomgått denna typ av torkning, eftersom de har ett litet hål i stjälken efter snöret. Den tobak man får fram brukar ibland kallas orientalisk tobak. På Swedish Match torkar vi aldrig med hjälp av eld eller rök, då detta förändrar tobakens kemi till det sämre, vilket gör att vissa gränsvärden av oönskade ämnen överskrids, då små kolföreningar klistrar fast vid bladen.

Under 6-8 veckor lufttorkas tobaken och går från grön till gyllenbrun. Under samma tid sjunker fuktigheten från 80 % till 20 %.

TILL TOPPEN

200 års tobakshistoria på 20 sekunder.

På 1800-talet handlade det mycket om tillfälligheter. Recept kom till av en lyckträff. Sjömän kom med kryddor och oljor som blandades med tobak i butiken. Det var trial and error and a bit of luck: En snusfabrikör och en världsberömd kemist var t ex goda vänner… Århundrandena därpå präglades av jävlaranamma, envist företagande, stora förmögenheter, ett statligt monopol och en växande insikt: Vill man njuta av tobak, så är det onödigt att tända eld på den.

Sveriges framsida: Tobak, kryddor och diverse spännande smaksättare till snuset anlände den här vägen.

Killen som kallades snus-kungen.

Den kyrklige snusfabrikören Ljunglöf blir förmögen. Och det går snabbt. Men det är då sonen Knut tar över affärerna som det riktigt lyfter. Kungen av snus börjar leva som en snus-kung: Slanka motorjakter, flådiga sommarpalats med palmer… Knut Ljunglöf blir en av dåtidens jetsettare. Samtidigt donerar han, i det tysta, stora belopp till Stockholms fattiga. Men på sommaren 1914 smäller det. Världens stormakter går i krig med varandra. Sveriges försvar är vekt och måste byggas upp. Samtidigt letar regeringen efter ett sätt att finansiera den första pensionsreformen. Lösningen: Staten köper upp all svensk tobakstillverkning. Den 1 juni 1915 tvingas Knut Ljunglöf sälja sitt livsverk. Bara några år därefter avlider snus-kungen som en bruten och bitter man.

Ljunglöfs silverskål som fylldes med den dagens snustillverkning, rätt in på Ljunglöfs kontor för godkännande.

Runda dosor. Snus i påsar. Högre kvalitet.

Staten tar över 1915. Man går grundligt tillväga i sin nya roll som tobaksfabrikör. Med smaktester avgörs vilka märken som ska få leva vidare. Bara i Göteborg försvinner ett hundratal. Samtidigt börjar snus säljas i ovala dosor av vaxad papp. Tobaksframställningen blir en industri. De ovala dosorna blir helt runda 1967. Nästa nymodighet är snus i små praktiska påsar. Det floppar totalt. När Tre Ankare lanseras i portionspåsar 1973 har man lärt sig läxan: Det måste smaka bra också. I början av 1980-talet slutar röktorkad tobak att användas i svenskt snus och metoderna för att säkra kvaliteten blir allt bättre. Till slut får metoderna för att säkra hög och förutsägbar kvalitet ett eget namn: GothiaTek.

Göteborgs Rapé från tiden det begav sig. Ordet 'rapé' är franska och betyder 'riven'. Den ovala dosan byttes ut mot en rund år 1967.

Ett annat sätt att säga «Inte Finmalet»

Historien om Grovsnus startar lite i skymundan, i norra Sverige. Eftersom inget skrivs ner, vet man inte exakt när receptet skapas, (det bör ha skett runt 1840). Inga rubriker. Ingen twittrar. Det är ett bra recept vars malningsgrad gör snuset speciellt och populärt. Idén att inte finmala snuset hamnar på något sätt på Sveriges tredje största tobaksfabrik i Stockholm. Med Grovsnus blir ägaren, Willhelm Hellgren, ännu mer framgångsrik. Då pengarna rullar in börjar han köpa upp sina konkurrenter. Målet: Att utmana Ljunglöfs ”Ettan”. Med tiden blir det grovmalda snuset ett känt varumärke. När staten tar över 1915, flyttar Grovsnus norrut igen, till Härnösand, 428 km norr om Götgatan 48.

På femte plats i Sverige.

Grovsnus säljs mest som lössnus. Köparna vill inte gärna att något ändras. Kanske är det tack vare detta som märket håller ställningarna och mer än 20 miljoner dosor säljs varje år i Sverige. 1983 skakas snusindustrin i Sverige. Det otänkbara är ett faktum: Grovsnus lanseras i portionspåsar.

I Willhelm Hellgrens fabrik på Götgatan 48 i Stockholm tillverkades Grovsnus. Idag huserar pub Gröne Jägaren där.

För 160 år sedan i kvarteret Träsket.

En av männen ska snart äga miljoner. Han heter Jacob Fredrik Ljunglöf och är tobaksfabrikör. Den andre mannen ska snart vara världsberömd kemist. Han heter Jacob Berzelius. De möts inte för att göra affärer, utan för att de båda är frivilliga i den lokala församlingen. Bara två kvarter från kyrkan ligger Ljunglöfs fabrik. Han är missnöjd med sitt snus. Det måste svettas i månader för att utveckla aromer. Berzelius funderar och ger sedan Ljunglöf rådet att använda lakad aska från björk och snabbt hetta upp tobaken. På så sätt tar beredningen blott några dagar. Ljunglöfs snus börjar säljas som färskvara. En braksuccé. Det är ganska precis här, på Luntmakargatan 19 i Stockholm, som det moderna, svenska snuset föds. Ett av Ljunglöfs recept finns än i dag att köpa i runda dosor.

Mannen som ändrade snushistoriens historia: Jacob Fredrik Ljunglöf, skapare av det moderna svenska snuset år 1822.

Röda Lacket byggde denna vackra stad.

Året är 1752. En 25-årig pojk kommer till Norrköping från Bergslagens skogar. Han heter Petter Swartz och drömmer om att öppna sin egen snusfabrik. Varje månad sparar Petter halva lönen för att få råd att komma igång. Sagt och gjort. Efter en blygsam start skickar han bud efter sin bror Olof. Med broderns hjälp konstrueras en fiffig kvarn för att mala tobak. Den drivs först av hästar som drar runt ett gigantiskt kugghjul. Snart byter man dock till vattenkraft. Då bröderna nådde sin produktionstopp odlades 395 000 kvm tobak på fälten kring Norrköping. Den blir till sju recept som snart börjar säljas i Stockholm och efter hand i resten av landet. Det mest berömda heter Röda lacket.

En lokal imperiebyggare:

Företaget och recepten på snusblandningar går i arv i sex generationer innan tobaksmonopolet tar över 1915. Innan dess har familjen hunnit bli mycket förmögen. I Norrköping finansierar man biblioteket, konstmuseet och en friskola. I monopolet arbetar man för att samla all tillverkning centralt. Röda Lacket var så framgångsrikt att man dröjde i flera år med att stänga fabriken i Norrköping.

Staden Norrköping skulle knappast ha sett ut som den gör utan bröderna Swartz, männen bakom Röda Lacket.

Ett tjugotal tobakssorter.

Det är oljan som gör smaken i General så speciell. Den kommer från skalet av Citrus bergamia, en citrusfrukt och adderar den sista touchen när de många tobakssorterna blandats. Johan A Boman gjorde det inte precis enkelt för sig. 1866 skapade han receptet för vad som idag är Nordens ledande snusvarumärke and the rest is snus history. I början var det ett handarbete. När tillräckligt många ville ha hans ”generella blandning” tog han över en hel fabrik, som drevs av familjen Boman till dess den övertogs av staten 1915.

Snuset betalade pensionerna.

Det svenska försvaret och Sveriges första pensionsreform byggdes upp med hjälp av intäkterna från svenskt snus sedan1915. Staten tvingade till sig de lönsamma snusföretagen. Sedan dess har General gått från att vara allmänhetens enkla snus till ett kvalitetsvarumärke; ett premiumsnus; med ett recept som idag består av 22 tobakssorter. Sedan 1995 är det absolut störst på den svenska marknaden. Varje år tillverkas och säljs ca 50 miljoner dosor General. Undrar om Johan A Boman skulle våga tro på dagens siffror när han en gång började fundera på om snus och citron skulle bli en bra mix?

Östra Hamngatan 14 i Göteborg. Här började Johan A Boman bygga sitt imperium. General var kronjuvelen i portföljen.

TILL TOPPEN